Anledningen till att det pratas mycket om just ballastvattenrening idag är bland annat att det marina ekosystemet blandas upp. Främmande marina arter har hittats i områden där de inte hör hemma, vilka har medfört störningar bland annat inom fiskerinäringen. Detta problem är i dagsläget världsomspännande.

IMO klassificerar ovanstående problem som ”oceanernas” fjärde största hot. Varför konventionen ”Control and Management of Ships Ballast water Sediments” antogs 2004. Konventionen fasar in reningsmetoder (som krav) med start för mindre båtar år 2009.

Då CEPT® behandlingen innebär en biologisk rening av pumpbara produkter kan den med stora fördelar användas som reningsmetod på båtar för ballastvatten då den är både energieffektiv och dessutom är mer miljövänlig än alternativa metoder. Detta på grund av att reningen sker utan uppvärmning av vattnet eller tillsatser av kemikalier.

Pressmeddelande

23 november 2009

Näringsdepartementet

”Sverige ansluter sig till barlastvattenkonventionen. Infrastrukturminister Åsa Torstensson har i dag under den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s generalförsamling i London skrivit under Sveriges anslutning till barlastvattenkonventionen. Sverige blir därmed tredje EU-land att ansluta sig till konventionen. Regeringen överlämnade den 7 juli en proposition om Sveriges anslutning till och genomförande av barlastvattenkonventionen till riksdagen, som biföll regeringens förslag. Det är känt sedan länge att om nya skadliga arter får fäste i en miljö kan de ekologiska och ekonomiska konsekvenserna bli mycket stora, då det är näst intill omöjligt att återställa miljön. Förutom negativ påverkan på fiske, turism och rekreation, kan till exempel vissa musslor täppa till intag och utsläpp av vatten till industrier, vattenverk med mera. Det är oerhört viktigt att vi skyddar vår marina miljö och förhindrar att ytterligare arter etablerar sig i Östersjön och Nordsjön. Jag kommer därför att i bilaterala samtal med mina kollegor runt om i världen verka för att fler stater ansluter sig till konventionen.

Vid barlastvattenkonventionens ikraftträdande (som kräver minst 30 stater som motsvarar minst 35 procent av världstonnaget), kommer ett helt nytt regelverk för hantering och kontroll av barlastvatten att införas, i enlighet med de internationella reglerna, som förhandlats fram inom ramen för den internationella sjöfartsorganisationen 2004. De nya reglerna innebär att fartygs barlastvatten måste hanteras på ett sådant sätt att spridning av skadliga organismer och patogener, det vill säga organismer som orsakar sjukdom hos annan organism, till exempel virus, bakterier, urdjur och svampar, minimeras. De nya reglerna gäller i första hand för fartyg som går i internationell trafik, men även nationell trafik kan omfattas om det skulle anses nödvändigt, till exempel för att skydda vattentäkter.

Fartyg använder vatten för att stabiliseras. Det nya regelverket innebär att barlastvattnet antingen måste skiftas till havs på ett visst avstånd från land och ett visst djup eller i särskilda inrättade områden, renas ombord på fartygen eller lämnas till särskilda mottagningsanläggningar i land. Barlastvattenkonventionen är särskilt glädjande för svenskt näringsliv då vi har svenska företag som ligger långt framme i utvecklingen av system för rening av barlastvatten.”

Åsa Torstensson, infrastrukturminister